Jag är så oerhört tacksam för den utveckling jag hamnat i, alla hästar jag fått utveckla och träna, alla tränare jag inspirerats av och inte minst min familj som gjort detta möjligt!
Jag har en ide om att saker inte sker alltid av en slump, utan att det nästintill alltid finns en mening. En mening med att sorgliga saker sker, att roliga saker sker och att utmanande saker sätter en på prov. Läste idag ett citat
*everyting will be okey
in the end.
If it´s not okey,
it´s not the end!"
Så vill jag ryttare ska börja tänka mer. För det går inte att göra allt perfekt på en gång, allt behöver sin tid, sin uppbyggnad och sin frånvaro, innan man når till nästa mål, men en dag sker det! Den perfekta balansen i häst och ryttare, (under en hundradelsekund) , men ändå, vi lever på den läääänge!
Jag har mycket diskussion med mina elever just nu om Balans! Det är väl säkert för att jag själv märker hur stor betydelse det har i ridningen. Min balans, så klart, men även hästens. Hur kan jag hjälpa den att gå i bättre balans?! Vilken del är det som "fallerar", och hur hjälper jag hästen att hålla ihop även den för att sen känna sig säker på att finna balansen, även med mig uppe på ryggen?!
Att börja se hästen som olika pusselbitar, brukar fungera ganska bra, att sätta dit bitarna som ramlar av, på ett bättre ställe än där som satt löst, för att sedan skapat en stabil och hållbar form som håller även om man sätter dit en stor grej mitt på den, då är den "självbärande" och klarar även att ha "ryttare" på sig. Att skapa balans är olika beroende på exteriören hos hästen. Vissa unghästar går i oerhört bra balans redan under sig själva och vissa inte alls. Men dom har tränat många år på att balansera sin egna kropp, det svåra är sedan att balansera upp den när vi styr tempo, böjning och riktning, och dessutom vill sitta på dom.
Så ge det tid, balansera upp er själva och sedan era hästar, för när man kan det så kan man såååå mycket mer! Det är inte förrän då man kan börja samla, öka mm. Men man måste utsätta sig för att hamna ur balans för att sedan kunna leta upp den igen ;)
Balansen hos unghästen varierar ;)
Jag har en ide om att saker inte sker alltid av en slump, utan att det nästintill alltid finns en mening. En mening med att sorgliga saker sker, att roliga saker sker och att utmanande saker sätter en på prov. Läste idag ett citat
*everyting will be okey
in the end.
If it´s not okey,
it´s not the end!"
Så vill jag ryttare ska börja tänka mer. För det går inte att göra allt perfekt på en gång, allt behöver sin tid, sin uppbyggnad och sin frånvaro, innan man når till nästa mål, men en dag sker det! Den perfekta balansen i häst och ryttare, (under en hundradelsekund) , men ändå, vi lever på den läääänge!
Jag har mycket diskussion med mina elever just nu om Balans! Det är väl säkert för att jag själv märker hur stor betydelse det har i ridningen. Min balans, så klart, men även hästens. Hur kan jag hjälpa den att gå i bättre balans?! Vilken del är det som "fallerar", och hur hjälper jag hästen att hålla ihop även den för att sen känna sig säker på att finna balansen, även med mig uppe på ryggen?!
Att börja se hästen som olika pusselbitar, brukar fungera ganska bra, att sätta dit bitarna som ramlar av, på ett bättre ställe än där som satt löst, för att sedan skapat en stabil och hållbar form som håller även om man sätter dit en stor grej mitt på den, då är den "självbärande" och klarar även att ha "ryttare" på sig. Att skapa balans är olika beroende på exteriören hos hästen. Vissa unghästar går i oerhört bra balans redan under sig själva och vissa inte alls. Men dom har tränat många år på att balansera sin egna kropp, det svåra är sedan att balansera upp den när vi styr tempo, böjning och riktning, och dessutom vill sitta på dom.
Så ge det tid, balansera upp er själva och sedan era hästar, för när man kan det så kan man såååå mycket mer! Det är inte förrän då man kan börja samla, öka mm. Men man måste utsätta sig för att hamna ur balans för att sedan kunna leta upp den igen ;)
Balansen hos unghästen varierar ;)
RSS Feed
