Så nära så nära...

I helgen var vi i Mönsterås och tävlade, det gick super, jag vann båda mina klasser! Bogatyr och jag ligger precis under Aklassgränserna nu... fick 6.35 i fyrgången och 6.33 i tölten i finalen, låg på 6.20 i uttagningen, så får vi till det där lilla extra så kanske vi kan nå A-klass på VSM... hoppppppas!
Hrimfaxi skötte sig kanon, han var mjuk och fin och kändes lydig. Med honom fick vi lite under 6, dock sa ett par utländska dommare att det är en typisk 6,5 häst, så högre än så kan han!  Denna gången fattade dock matte fel galopp under några meter, vilket inte alls var hans fel, lite synd, men vi fick ju bra poäng ändå!!! :)

Hölknir har åkt på betet och trivs som fisken i vattnet, alla leker och busar hela tiden där!

Fenja tar mer och mer töltsteg och sköter sig förhållandevis bra! Embla har börjat komma ner på jorden och känns mer som en ridhäst än förut, hon har mycket pass och behöver träna tölten mer. Den lille söte ljusgule behöver mycket lösgörande arbete, så får vi se vart det bär, men han är en väldigt trevlig häst!

NU har en långbent, smäcker och otroligt vacker svart springare anlänt till Mellangården, ingen mindre än Kungen själv! KONGUR från Knutshyttan... GUD vilken fin hingst!   Så passa på att betäcka era ston... han har en hög bedömning, är trevlig, otrolig stam och en utstrålning som få!! Nu finns chansen, nästa år får ni många mil att köra om ni vill använda honom. Han fick 7.03 i T1 på sin första tävling, vilket är jätte bra!

Gud vad vi har stängslat och fixat i dagarna, Johan har jobbat som en dåre för att få allt färdigt inför att Kongurs ston anländer i dagarna! Men nu är allt spikat och klart!

Det är skoj med yngre hästar, igår red jag och min moders Embla ut en runda, hon vinglade som vanligt lite lagom mycket över vägen när det låg saker i diket, men gick på bra... sen dök det upp en stoor fågel på ena sidan, som skrämts av något,( troligen oss) Embla stannade och stirrade konstigt på fågeln när den flög iväg. I vanliga fal har hon ganska mycket flykt i sig, men här blev hon chockad och förstenad på något vis. Tur var väl det så hon inte tog sitt pick och pack och sprang hem, för då hade jag aldrig hunnit med, satt där och slappnade av för några sekunder.